Dalmatiner

1988 blev jag en riktig Svensson; köpte hus, Volvo, började jobba på SJ och det passade bra att skaffa hund.

Ville ha en livlig och tålig hund, som inte kräver pälsvård och som inte var en jakthund.
På den tiden fanns det inte internet med hemsidor etc utan jag lånade tidningen Hundsport av en kompis, hittade en ruta för rasklubben och på den vägen blev det.
Skulle titta på tre valpkullar och inte köpa på första stället utan åka till alla, tror ni det blev så? Nä! Britt Alhan i Spånga hade en tjock och stor hane kvar och det blev kärlek vid första ögonkastet, vi tog med honom på en gång, Risador´s Anton.

Dalmatiner nr 2 blev Ridotto Vittoria från Åsa Boholm i Mölndal. Tog hastigt o lustigt hand om en omplaceringstik som fanns bara 30 min hemifrån men det blev ett tråkigt o kort omhändertagande när hon blev påkörd av en bil. Efter det har det blivit 11 kullar och en hel del valpar har jag sparat eller haft på foder, som mest hade jag fem hundar hemma vilket inte var så himla lätt eller praktiskt.